• Moa Nilsson

Speyside: Visiting Aberlour, Glenallachie, The Glenlivet and Glenfiddich without appendicitis

Uppdaterad: 23 okt 2019


Finally I got to once more travel up to Speyside and spend a few lovely days there without any hospital visits, drugs or appendicitis. If you want to read more about that trip and our visits to Glenfarclas, The Macallan and Glen Grant you can find it here.


Äntligen så fick jag möjligheten att åka upp till Speyside och spendera ett par härliga dagar där utan sjukhusbesök, medicin eller blindtarmsinflammation. Om du vill läsa mer om den resan och när vi besökte destillerierna Glenfarclas, The Macallan och Glen Grant så kan du hitta det här.


Speyside locations

Day 1:

Our journey started in Edinburgh on the Thursday evening after work and we drove straight up to Glenlivet where we were staying in a lovely AirBNB called The Falls Cottage. Everything went really well, except for one little incident when I found a pretty big spider crawling on Codys shoulder, which then disappeared so I spent most of the car journey worrying about where it would turn up.


Follow the link for money off your first booking with AirBnb here.


Dag 1:

Vår resa började i Edinburgh på torsdagskvällen efter jobbet och vi körde direkt hela vägen till Glenlivet där vi bodde i en supermysig AirBNB-stuga som kallades The Falls Cottage. Resan gick jättebra, förutom den lilla detaljen där jag hittade en hyfsat stor spindel krypandes på Codys axel, som sedan mystiskt försvann så jag spenderade resten av resan orolig att den plötsligt skulle dyka upp igen.


Följ länken för rabatt hos AirBnb på din första bokning här.


Day 2:

We woke up on the Friday morning quite early to have some of the breakfast we'd brought with us before heading to our scheduled tour at Aberlour distillery.


Dag 2:

Vi vaknade rätt tidigt på fredagsmorgonen och åt lite frukost som vi tagit med oss, innan vi åkte till våran bokade rundtur hos Aberlour destilleri.



Our guided tour was with the tour guide Emma, who was one of the best tour guides I've ever came across. Lots of knowledge and a relaxed mindset about how whisky is for everyone and can be enjoyed however one sees fit.


Vår guidade tur leddes av guiden Emma som var en av de bästa guiderna jag någonsin haft. Hon hade massor av kunskap och ett avslappnat sätt om hur whisky är för alla och att man kan dricka hur man än känner för.



The tasting room was really pretty and I loved the glasses that hanged off the branches in the ceiling (see below). This tasting was definitely one of the best ones I've came across on a distillery tour. You get to try new make (which is always fun and interesting) as well as some regular expressions and distillery only whiskies.


Deras provningsrum var riktigt fint och jag älskade glasen som hände från den stora grenen i taket (se nedan). Den här provningen var definitivt en av de bästa jag stött på hos ett destilleri. Man får prova både råsprit (vilket alltid är kul och intressant) plus flera olika standardbuteljeringar och några som enbart kan hittas hos destilleriet.



It's a scenic distillery nestled in the outskirts of Aberlour with a short walking distance from the town.


Destilleriet ligger fint till precis utanför Aberlour och är tillgängligt via kort gångavstånd från stadens centrum.



If you've read my previous blog pieces about distillery visits then you already know how much I adore a dunnage warehouse. At Aberlour you do get to walk in to a warehouse but the casks are all behind glass, which takes away a wee bit from the experience for me. However it really was an amazing tour!


Om du har läst något av mina tidigare inlägg om destilleriturer så vet du nog redan hur mycket jag älskar att se och vara i whiskylager. Hos Aberlour så får man gå in i ett lager, men man är separerad från faten genom en glasvägg, vilket tar bort lite av upplevelsen för mig. Dock så var det verkligen en riktigt bra tur i helhet!



Afterwards we went to the Lynn Falls, that are located just behind the distillery. Don't miss this if you have some time to spare! The walk to the waterfall is not very long but be careful since the path can be very slippery, especially if it's been raining.


Efter turen så promenerade vi till Lynn Falls, som ligger precis bakom destilleriet. Om du har lite tid över så missa inte detta! Promenaden till vattenfallet är inte särkilt lång men var försiktigt då vägen kan vara rätt så hal, speciellt om det har regnat.



We immediately had to go straight to our next distillery and our booked tour with The Glenallachie. The distillery have recently started doing tours earlier this spring and since I absolutely love their 10yo cask strength edition I was very curious to find out more.


Vi fortsatte direkt till nästa destilleri och vår bokade tur hos The Glenallachie. Destilleriet har nyligen börjat med rundturer sedan i våras och eftersom jag fullkomligt kärat ner mig i deras 10åriga cask strength whisky så var jag väldigt nyfiken på att lära mig mer om dem.



It was silent season at the distillery and it was only me and Cody on the tour so we really got the chance to ask a lot of questions and also to see the inside of a still for the first time. Even though I've read about stills and heard people talk about distilling it still surprised me how similar the heating process are in the stills to a kettle.


Det var "silent season" på destilleriet vilket innebär att de för tillfället inte var i produktion och det var bara jag och Cody på turen så vi fick verkligen chansen att fråga massor av frågor och även se insidan av en enkelpanna för första gången. Även om jag läst om pannor och hört många olika personer prata om destillering så blev jag ändå förvånad av hur lik värmeprocessen i pannorna är till en vattenkokare.



One of the most notable things about Glenallachie is their superlong fermentation at 160h. We also found out that they (and many others) put soap straight down in to the wash backs to keep the liquid from frothing too much. At the tasting at the end of the tour we got to try the new range and also a whisky straight from a cask.


En av de mest anmärkningsvärda sakerna medd Glenallachie ar deras superlånga jäsningstid på 160h. Vi fick också lära oss att de (samt många andra destillerier) släpper ner tvål i deras jästunnor för att vätskan inte ska skumma över. Vid provningen på slutet så fick vi prova deras nya range utav whiskys samt en whisky direkt ur ett fat.



As a souvenir I bought some whisky fudge which I tried alongside the Glenallachie 10yo Cask Strength miniature bottle I had brought from home. It is such a fruity and delicious whisky!


Som en souvenir så köpte jag med lite whiskyfudge som jag provade bredvid min Glenallachie 10åriga cask strength miniflaska som jag köpt med mig hemifrån. Det är en riktigt fruktig och god whisky!


Day 3:

On day three we were already quite tired but still decided to climb Ben Rinnes which was a short drive from the cottage.


Dag 3:

När vi vaknade på söndagen var vi rätt trötta, men bestämde oss ändå för att vandra upp på Ben Rinnes som låg en kort körsträcka från stugan.



It was quite a long walk to the top and cloudy almost all the way but eventually it cleared up slightly so we could see a bit of a view at least.


Det tog sin lilla tid att ta sig hela vägen upp och det var rätt molnigt men så småningom lättade det upp och man fick lite utsikt i alla fall.



Of course it's always worth the climb wen you can enjoy a dram at the top. I had a Highland Park from SMWS with me, appropriately named "Nectar in a hip flask". If you don't count my most recent flight to Sweden this was probably the first time I've had a dram inside the clouds.


Såklart är det alltid värt den långa vandringen när man kan ta sig en dram på toppen. Jag hade med mig en Highland Park från SMWS, som passande nog heter "Nectar in a hip flask". Om man inte räknar med senaste gången jag flög till Sverige så var detta första gången jag drack whisky inne i ett moln.



I also had some geléhallon (Swedish raspberry jelly candy) and fizzy pop with me in my backpack so they made for a lovely treat at the top alongside the whisky. Definitely not a pairing I've tried before!


Jag hade också med mig gelélhallon och fizzy pops i ryggsäcken som mellanmål på toppen till whiskyn. Definitivt inte en kombination som jag provat förut!



Cody also managed to snap a 'behind the scenes' shot when I tried to get a nice angle of the whisky glass and the view.


Cody lyckades även ta en 'behind the scenes"-bild när jag försökte få till en snygg vinkel med whiskyglaset och utsikten.



After the (much nicer) walk down Ben Rinnes we went for a drive to pick up some food on the way back, but ended up driving past Dufftown. When we drove past Glenfiddich we decided to stop for a photo, which resulted in us booking a spontaneous tour.


Efter den (mycket lättare) vandringen nerför Ben Rinnes så körde vi vidare för att köpa mat på vägen hem, men körde istället förbi Dufftown. När vi åkte förbi Glenfiddich så bestämde vi oss för att stanna till för några bilder, vilket resulterade i en spontan guidad tur.

It was a lovely tour, and the distillery is very scenic. Several pagodas (I like to call them padodas because it sounds funny), lots of greenery, warehouses and of course just look at all those stills!


Det var en väldigt trevlig tur och destilleriet ligger väldigt fint till. Flera olika pagoda-tak ( som jag kallar för padoda eftersom det låter kul), mycket växtlighet, whiskylager och såklart; bara titta på alla pannorna!


Unfortunately no photos were allowed inside the warehouses but you do get to walk in and the guide will tell you about the maturation that they do for their whiskies and explain a bit more about the solera system that they use for Glenfiddich 15.


Tyvärr så var det inte tillåtet att ta några bilder inuti deras whiskylager men man får gå in i dem och guiden berättar om hur de lagrar sina whiskys på destilleriet och förklarar mer om solera-lagring som används för Glenfiddich 15.

Before the final part of the tour which is the tasting you also get to see their bottling hall where they also have a cupboard of some of their limited an special releases. There's a lovely story about the Snow Phoenix which was released after the roof of one of the warehouses collapsed under the weight of heavy snow and the whisky they managed to save was bottled under this name.


Our tasting consisted of the 12yo, 15yo and 18yo. I really like he 12yo because of its fruitiness and I can definitely see why it sells so well. However the 18yo was probably my favorite since I felt that it is very elegant in its flavours. The 15yo is not really for me at the moment, but perhaps it will surprise me when I go back to it. Always interesting to rediscover whisky.


Innan den sista delen av den guidade turen som är provningen så får man även se vart flaskorna etiketteras och där finns det även en hylla full av lite mer speciella och sällsynta flaskor. Det finns en fin historia of deras Snow Phoenix som släpptes efter att taket på ett av deras whiskylager hade kollapsat på grund av tung snö som samlats uppepå och whiskyn som de lyckades rädda buteljerades under detta namn.


Vår provning bestod av deras 12åriga, 15åriga och 18åriga whiskys. Jag gillar verkligen den 12åriga eftersom det är så fruktig och jag kan verkligen förstå varför den säljer så bra. Dock så är nog den 18åriga min absoluta favorit eftersom den är så elegant i sina smaker. Den 15åriga är tyvärr inte riktigt i min smak just nu, men kanske kommer den överraska mig när jag provar den igen. Alltid intressant att återupptäcka whisky.


After our visit to Dufftown we drove past The Craigallachie Hotel and the nearby bridge on our way to the Coop in Aberlour. We decided not to stay for a drink at the hotel this time but walked down to see the bridge instead. It has very scenic surrounding and well worth a visit if you have the time. Afterwards we picked up some food in Aberlour and then drove back for a calm evening watching Wimbledon in the cottage.


Efter vårt besök i Dufftown så körde vi förbi The Craigellachie Hotel och den närliggande bron på vägen till Coop i Aberlour. Vi bestämde oss för att inte stanna kvar för ett glas på hotellet denna gången men gick istället ner till bron. Den ligger väldigt fint till så definitivt värt ett besök om du råkar ha tid över. Efteråt köpte vi med lite mat som vi kunde laga i stugan och hade en trevlig lugn kväll medan vi tittade på Wimbledon.




Day 4:

On our fourth day in Speyside we drove all the way up to Elgin since a friend was home visiting family and had some time spare to meet up with us. Since he also is a big fan of whisky we met up at the cafe at Glen Moray Distillery.


Dag 4:

På vår fjärde dag i Speyside så körde vi upp hela vägen till Elgin eftersom en av våra vänner var hemma och besökte sin familj och även råkade ha tid över att träffa oss. Eftersom han också är ett stort fan av whisky så bestämde vi oss för att träffas vid Glen Moray destilleri.



It was such nice weather this day as well. Almost like you couldn't believe it was Scotland. We didn't do a tour at the distillery but we got to try some lovely drams. My favourite Glen Moray is still the 10yo Chardonnay cask which unfortunately has now been discontinued...


Det var riktigt fint väder denna dagen. Nästan så man inte kunde tro att det var Skottland. Vi gjorde ingen av de guidade turen på destilleriet men fick prova några riktigt trevliga drams. Min favorit från Glen Moray är dock ändå den 10åriga som lagrats på Chardonnay-fat, men som tyvärr nu inte är tillgänglig längre.

After our distillery visit we drove in to town to have some food. Our friend Ali suggested that we should try the local beer Windswept Wolf which was really nice and suited our burgers really well.


Here in Elgin we also visited Gordon & McPhails shop which was a cosy old fashioned shop where you can find most things from cheese and charcuteries to chocolate, beer and whisky.


Efter besöker på destilleriet så körde vi in till stan för lite mat. Vår vän Ali föreslog att vi skulle prova den lokala ölen Windswept Wolf som smakade riktigt gott och passade bra till våra hamburgare.


Här i Elgin gick vi även till Gordon & McPhails butik som var en traditionellt mysig butik där man kan hitta allt från ost och charkuterier till choklad, öl och whisky.


After we said goodbye to Ali we drove to the beach in Lossiemouth for a quick stop before we headed back to the cottage.


Efter att vi sagt hejdå till Ali så körde vi upp till stranden vid Lossiemouth för ett snabbt stopp innan det var dags att ta sig tillbaka till stugan.

Such a lovely view.


En väldigt fin utsikt.

When we got back to the cottage, it was almost like we had to turn around as soon as we'd gotten through the door, since we had booked on to a tour to The Glenlivet that afternoon as well


När vi kom tillbaka till stugan så var det nästan så att vi vände i dörren eftersom vi också bokat en tur hos The Glenlivet samma eftermiddag.



The Glenlivet was on walking distance from the cottage so after a nice 30min walk we arrived for our tour with Shirley which was the last one of the day. Since the distillery was at walking distance even our designated driver could enjoy a dram.


The Glenlivet låg på gångavstånd från stugan så efter en trevlig 30min promenad så anlände vi för vår guidade tur med Shirley som var den sista för dagen. Eftersom destilleriet låg på gångavstånd så innebar det att även vår utsedda förare kunde prova lite whisky.



It was an interesting tour with a really lovely still room and the highlight was when Cody got to take a cask sample which the rest of the group then got to try. There is something special about trying a cask strength dram straight from the cask inside a warehouse. Delicious!


Det var en intressant rundtur med ett riktigt fint pannrum och höjdpunkten var när Cody fick ta ett smakprov ur ett av faten som resten av gruppen sedan fick prova. Det är något extra speciellt med att prova fatstark whisky direkt ur tunnan inne i ett whiskylager. Ljuvligt!



After our tour we managed to get a lift with one of the staff of the distillery to the nearby Croft Inn where we had our dinner. Afterwards we walked back and I managed to get this (above) lovely shot of the distillery from a distance.


Efter vår rundtur så fick vi lift med en av de anställda på destilleriet till det närliggande Croft Inn där vi åt middag. Efteråt så promenerade vi tillbaka och jag tog denna (ovan) fina bild av destilleriet på håll.



Day 5:

By this point in our travels we were all quite tired but decided to visit Ballindalloch Castle before heading to The Speyside Cooperage on our last day in Speyside.


Dag 5:

Vid den här punkten i vår resa började alla bli ganska möra med vi bestämde ändå att vi skulle besöka Ballindalloch Slott inna vi åkte till Speyside Cooperage på vår sista dag i Speyside.



Here you'll find lovely gardens, interesting history and lovely walks by the Spey.


Här hittar man fina trädgårdar, intressant historia och härliga promenadstråk längs med floden Spey.



There wasn't that many people around when we tried out the walking paths but we met a few fishermen who tried their luck in the river.


Det var inte så många andra människor som vi stötte på när vi provade promenadstråken men vi träffade några fiskare som provade att få napp i floden.


We also found a friendly dog, who was waiting for her owner by the shore whilst he was fishing.


Vi hittade även en vänlig hund, som väntade vid strandkanten på sin ägare medan han fiskade.



Our last stop in Speyside was at the Speyside Cooperage. It's very impressive to see the guys working on the casks and getting to learn more about their craft and the traditions. Our guide also pointed out the guy who currently holds the record for rebuilding a cask, which he did in the incredible time of 3 minutes and 3 seconds.


Vårt sista stopp i Speyside var vid Speyside Cooperage. Det är väldigt imponerande att se när de jobbar med faten och även att få lära sig mer om deras hantverk och traditioner. Vår guide pekade även ut mannen som håller världsrekord i att återbygga ett fat, vilket han gjorde på den otroliga tiden 3 minuter och 3 sekunder.



We also got to see photos and hear about the tradition with tar and feathers which both new coopers and couples about to get married are exposed to. According to tradition so you get covered by both tar and feathers and either you get rolled around in the latest cask you've assembled (for coopers) or driven around town (for the couples).


Vi fick även se bilder och lyssna på berättelser om traditioner med tjära och fjädrar som både nyinvigna coopers och par som snart ska gifta sig utsätts för. Enligt tradition så täcks man då i både tjära och fjädrar och rullas runt i det senaste fatet man byggt ihop (för coopers) eller körs runt i staden (för paren).



On the way back we decide to make a few stops and were very happy we did, both to get some fresh air to cure the travel sickness but also to see these amazing views.


På vägen tillbaka så bestämde vi oss för att stanna till på lite olika platser och vi var väldigt glada att vi gjorde det, både eftersom det var skönt med lite frisk luft som botemedel till åksjukan, men även eftersom vi fick se dessa fantastiska vyer.







Moa

xx

41 visningar

© by Moa Katarina Nilsson. All rights reserved.